Svenska

Panelerna

Elva layouter, från en till nio paneler: en enda vy, två sida vid sida eller den ena över den andra, tre, fyra, fem, sex, nio.

Layouterna

Deras tangenter följer listans ordning – Alt+1 till Alt+9, sedan Alt+0 och Alt+. – och inte antalet paneler: den fjärde layouten har tre.

Varje panel bär sitt nummer längst ned i sin lista: det är där man tänker på layouten, och ett högerklick på det visar dem alla, med deras tangent.

Menyn med de elva layouterna, öppnad med högerklick på en panels nummer: från ”1 panel” till ”9 paneler (rutnät 3×3)”, var och en med sitt kortkommando.
De elva layouterna och deras tangenter, vid panelens nummer.

Mellan två paneler sitter mittposten: den smala list som skiljer dem åt, som posten som delar ett fönster — på franska ”meneau”, därav namnet Meneaufile. Dra i den för att ställa in bredderna; varje layout minns sina egna, och ett högerklick på en mittpost ger lika stora delar igen.

Tab går till nästa panel. Den AKTIVA panelen har en kant: det är den som tangenterna riktar sig mot, och den som är källa för en kopiering. Ctrl+U byter mapparna mellan två paneler.

Förflytta sig

Varje panel kommer ihåg den senast besökta mappen PER ENHET: ett klick på en disks knapp tar dig direkt dit, och dess rot ligger ett högerklick bort.

Konsolen

Till höger om kommandofältet öppnar konsolfönstret en terminal i panelens mapp. På en SFTP-server – eller en SSH-post man bläddrar i – öppnar det en SSH-session på servern, placerad i mappen man tittar på.

Ett högerklick på det visar datorns terminaler: cmd, PowerShell, Windows Terminal, Git Bash eller WSL i Windows, skrivbordsmiljöns terminaler i Linux. Den man väljer öppnas direkt, och det är den som klicket öppnar därefter.

Vad listans nederkant säger

Antalet rader så länge inget är valt, markeringens storlek så snart det finns en, och det lediga utrymmet på den visade volymen. Under en sökning eller en mätning är det där genomgången visar hur långt den har kommit.

Meneaufile-manualen, på svenska.